I text och bilder
Materialvalet till båten har jag gjort efter principen: Inte dyrare eller bättre än nödvändigt. Tanken bakom bygget är att det skall bli en bra båt till en rimlig kostnad, utan att för den skull tumma på säkerheten. Mitt tips till den som skall bygga är att välja det bästa som man har råd till men inte högre kvalitet än nödvändigt.
Eftersom alla ytor behandlas med glasfiber/epoxi eller enbart epoxi, så behöver man inte spendera en mindre förmögenhet på marinplywood. Allting blir ändå ordentligt konserverat. Vitsen med den här byggtekniken är ju att få en båt med plastbåtens "underhållsfrihet" men med träbåtens känsla och charm!
| Stomme; spant/skott samt
centerbord och roder: |
12mm furu/gran plywood, vanlig byggkvalitet. Se till så att den har så många fanerlager som möjligt |
| Däck-/slagvägare: | Lärk. Det går även bra med norrlandsgran eller fur. |
| Bordläggning: | 10mm furuplywood. Bra kvalitet |
| Däck och andra välvda ytor: | 3x4mm plywood som lamineras på plats för att få rätt form. |
| Detaljer som kräver styrka/slitstyrka: | Ek (annat hårdträ duger givetvis också) |
| Rundhult; mast, bom och gaffel: | Norrlandsgran (tätvuxet lätt och starkt) |
| Fanerade ytor i sittbrunn och inredning: | Hondurasmahogny. |
| Däcksbeläggning: | Teak 6x45mm. |
| Dekorlister: | Ask (kontrast till mahognyytorna) |
| Kantlister i sittbrunn och inredning: | Teak |
| Rorkult och bogspröt: | Ask (segt och starkt) |
 |
Stommen i skrovet är uppbyggt av två
längsgående och ett antal tvärgående (spant)
plywoodsektioner. Dessa är sammanfogade med slitsar och
bildar en stabil enhet, som samtidigt tjänstgör som
byggjigg. Allt samman är här monterat på några
stående lastpallar för att komma upp i en bekväm
arbetshöjd. När man bygger ihop dessa sektioner så ser man till så att allt kommer i våg. Givetvis så har man överfört konstruktionsvattenlinjen från ritningen till varje sektion. På bilden ser man att centerbordstrumman är placerad något förskjutet mot styrbord. På plats är även slagvägaren, dvs ribban som utgör övergången mellan botten och skrovsida. |
 |
Här har även däcksvägaren monterats, alltså ribban vid övergången mellan skrovsida och däck. |
 |
Bordläggningen består av 10mm plywood. Till skillnad från spanten (12mm) så valde jag här en något högre kvalitet av furuplywood för att klara eventuella törna bättre. |
 |
Bottnen består av 2x12mm plywood. Lägges med överlappande skarvar. Limmas och skruvas. |
 |
Dags för glasfiberduk och epoxi. Skrovsidorna
får ett lager duk (165g/m²) medan bottnen får två.
Det ger ett bättre skydd när man går in på grunt
vatten eller vid transport på släp. När plasten har härdat och ytan slipats så är det dags att måla ytan. Jag använde en 2-komponents polyuretanlack (International). Den ger en oöverträffad slitstyrka. |
 |
Nu är skrovet, som hittills byggts upp och ned, vänt på rätt köl. Dags att fortsätta med ruffen och däcket. |
 |
20x30mm lister (karvel och balkvägare), monterade längs ruffsidan och akteröver. |
 |
Tillpassning av en 12mm plywoodskiva för däcket. |
 |
Rufftakets välvning gör att det är omöjligt att tillverka det av en enda skiva. Därför lamineras det av tre st 4mm skivor. Den understa stiftas fast i kantlisten och därefter stryks lim (1-komp. polyuretan) ut och nästa skiva fästes med stift i kanterna samt skjuts fast med häftpistol på övriga ytan. Efter härdning så upprepas detta med skiva 3. När denna så har torkat, lossas hela paketet och stiften från lager 1 kapas och filas ner. Nu kan man plasta och måla insidan. |
 |
Jaha, nu har det hänt lite mer. Ruffsidor, tak och sittbrunnssarg är på plats. Till och med skrovet har fått lite mer färg. |
 |
Däcket kan man ytbehandla på olika vis.
Viktigast är att det skall vara halkfritt. Jag har valt
att lägga ett teakdäck, vilket ger ett i mitt tycke
snyggt utseende samt ger ett naturligt halkskydd.
Visseligen kostar det både tid och pengar, men här
tyckte jag att det var värt båda delarna. Ett målat däck kan säkert bli minst lika bra. Det är helt en fråga om tycke och smak, som så mycket annat ombord. |
 |
Här har jag nu monterat lister (ek)
längs rufftaket och lagt på den inte helt färdiga
ruffluckan. (Som synes har jag också fått lite naturligare färg på bilden, eftersom jag fotograferat utan blixt och kompenserat för lysrörsljuset.) |
 |
En översiktsbild som visar hur båten ser ut nu (02-12-01), med rufflucka, masttabernakel och bogspröt på plats. |
 |
Dörrarna till ruffen tillverkas av 10mm plywood som jag fanerat med mahogny. I ramen av ek, har jag fräst ett 5mm djupt spår för skivan. |
 |
Här fräser jag ett dekorspår i ramen för att få lite mer liv i ytan. |
 |
Provning av de färdiga bitarna. En del arbete med karmen och montering av gångjärn återstår. Ett par ventilgaller kommer också att monteras. |
 |
Här hänger luckorna på sina
gångjärn. I bildens nederkant syns gallret över länsbrunnen. |
|
Sittbrunnens uppbyggnad gör att det blir
gott om rymliga stuvfack. Här håller jag på med mallar av masonit, för sittytorna. De måste följa skrovformen ordentligt. På bilden syns ett mycket bra verktyg; en japansk sk. Dozuki-såg. En mycket tunn och fintandad sak som man drar mot sig när man sågar. Den ger ett perfekt resultat i förvånansvärt grova dimensioner. Finns hos Clas Ohlson. |
 |
En motor kan vara bra även i en liten
segelbåt. Det finns oliga alternativ för installation:
Inombordare, utombordare på akterspegeln eller en
utombordare i en motorbrunn. Jag valde det senare. En inombordare kostar en del och blir en fast installation. Utombordaren på aktern stör linjerna (mitt tycke). Men monteras den i en motorbrunn så får man en bra kompromiss. Jag har valt en 6hk 4-taktare med kort rigg. |
 |
Sittbrunnen börjar ta form. De fanerade ytorna (hondurasmahogny) har försetts med en kontrasterande dekorlist av ask. Likaså rorkulten är av ask. I gamla tider användes asken till bla spjut på grund av sin styrka och seghet. |
 |
Ett enkelt ryggstöd av 12x40mm teak blir
både snyggt och bekvämt. Längden på sittbrunnen gör att man även kan utnyttja den för övernattning. Med ett enkelt bomkapell får man tak över huvudet. |
 |
Det finns även utrymme för ett litet
pentry ombord. Givetvis inte full ståhöjd. På bilden har inte rufftaket lagts på och man ser den lilla vasken och handpumpen för kallvatten. Under en uppfällbar lucka kommer man åt bla vattendunkar för färsk- och avloppsvatten. |
 |
Här syns "VA-systemet" i
närbild. Två 25 liters plastdunkar tjänar syfte som
färskvatten- resp. avloppsvattentank. Inte så värst
avancerat men enkelt och funktionellt. Till vänster ser man centerbordstrumman och brytblocket för manövreringen av centerbordet. Tampen löper bakåt, ut genom skottet till sittbrunnen. |
 |
Interiör av "salongen". Trots
de begränsade måtten så finns en hel del stuvutrymmen
och sittplats för fyra vuxna.
|
 |
Vy från "salongen" och
akteröver. Till vänster ses pentryt och till höger finns utrymme för en liten navigationshörna. Här kan man även tänka sig att placera en liten kemtoa (Porta-potti eller liknande). |
 |
Björn Thomasson har ritat två
alternativa riggar. Yawlrigg med loggertstorsegel och
dito mesan samt som här, sluprigg med med gaffelsegel. En Sharpie 600 med loggertrigg kan du se på Björns hemsida (http://www.thomassondesign.com/katalog/mina-batar/sharpie-600). Mitt val föll på gaffelriggen, dels på grund av det mer klassiska utseendet samt att den i det här fallet nog lämpar sig bättre för havssegling. Masten står på däcket i ett sk masttabernakel. Det innebär bättre utrymme under däck, samt att masten är fällbar. |
 |
Masten gjorde jag ihålig, med invändiga
förstärkningar i ändarna samt där gaffeln ligger an.
Jag passade även på att lägga in ett plaströr
(VP-rör) i masten för att ev. kunna montera en
topplanterna. Det är viktigt att man har så lite vikt
som möjligt uppe i riggen, så därför blev även
gaffeln ihålig. |
 |
Här ser du den färdiga rundhulten.
Från vänster; gaffel, bom och mast. Att göra mast och gaffel ihåliga sparar c:a 30 % av vikten. |
 |
Centerbordet tillverkas av 3x12mm
plywood. Jag har valt att dessutom förstärka fram- och
nederkant med ek. I främre nedre delen har jag lagt in c:a 25 kg bly. Detta ger en låg tyngdpunkt. Ett alternativ till plywood är att tillverka centerbordet av en 10mm stålplåt. |
 |
Rodret består av två delar, en övre
och en undre som gör att det blir uppfällbart. Bilden visar masonitmallen. Båtens blygsamma djupgående, c:a 200mm, tillsammans med det uppfällbara rodret och centerbordet, gör att man praktiskt taget kan segla ända upp på stranden. |
 |
Ett billigare alternativ till mässingsventiler är att som här, göra dem av trä (teak). En fräsmall och en överhandsfräs behövs. |
 |
...och så här blev resultatet. |
 |
En skjutlucka måste till. Här är ramen och skenorna. En inlagd mässingslist gör att det hela löper lätt. |
 |
Lucktaket tillverkas av 2x4mm plywood, som lamineras på samma sätt som rufftaket. |
 |
Luckan på plats. Den har fått ett lager mahognyfanér och kantats med lister av ek. Rufftaket har jag här målat vitt med International Interdeck, som ger en halkfri yta. |
 |
När man skall fanera så krävs att man
får ordentligt tryck över hela ytan, när man limmar.
En massa skrot och ett plant underlag fungerar hyfsat,
men ett mer sofistikerat sätt är med vakuum. Jag har
använt mig av båda metoderna. Bilden visar den
senare. Ytorna bestryks med lim och faneren läggs på.
Därefter packas det in i en "plastpåse" av
byggplast som noggrannt tejpas ihop. Någon form av
vakuumpump, i mitt fall en elektrisk, ansluts via slangar
som också packats in under plasten. |
Här tänkte jag visa vilka verktyg jag har
tillgång till. En del är mer nödvändiga än andra. Maskiner
underlättar mycket men man klarar sig lång med bra handverktyg.
När det gäller skärande handverktyg så skall man satsa på
bra kvalitet, som håller skärpan. Det finns inget värre än
slöa stämjärn och knivar. På maskinsidan får man fundera på
hur mycket man kommer att använda dem. En bra borrmaskin tex,
har man kanske nytta av i andra sammanhang också.
 |
Maskineröverst: En cirkelsåg monterad i ett enkelt sågbord. Rad 2: En elhyvel (Bosch) med tillsats för plan- och
rikthyvling. En bra kombination. Nederst: Borrmaskin (sladdlös). Sticksåg. |
 |
HandverktygSkyddsutrustning: Hörselskydd, glasögon,
andningsmask (med reservfilter). |
 |
Ett bra hjälpmedel är en pelarborrmaskin. I mitt fall en billig bänkmodell med hyfsad precision. |
 |
Har man möjlighet till det, så är en
bra verktygsslipmaskin en god investering. Denna Tormek har ett brett urval av slipjiggar och den ger ett perfekt resultat. Skarpa stämjärn, hyvelstål och knivar är a och o. |
 |
Ett "måste"För många tvingar och limklämmor kan man nästan inte få. Ett antal (10?) skruvtvingar av olika storlek samt
gärna några snabbtvingar (perfekt om man jobbar ensam),
måste man ha. |